Hur som helst - för ett par veckor sedan på ett kulturnämndsmöte berättade Adam att det förr i tiden var tradition att slänga ihop ett lussetåg och gå till inspektor för att sjunga några sånger och bjuda på fika.

Eftersom Uplands förra inspektor satt i tio år och bodde på typ Djursholm blev det inte av på ett decennium. Så vi i kulturnämnden tyckte att det var ett ypperligt tillfälle att återuppliva traditionen då vår nuvarande inspektor bor precis bakom universitetshuset.

Igår bakade vi lussebullar i fyra timmar, fixade knäck och köpte pepparkakor. Allt för att det skulle bli en perfekt Lucia.

Morgonen började med att jag gick upp klockan fem på morgonen och drog mig ner till nationen, där Adam satt pigg, alert och skitpepp. Vi gjorde kaffe, värmde glögg och inväntade resten av kulturnämnden och det dröjde inte länge innan vi hade problem. Och det var inte ett litet problem vi hade heller.

Vi hade ingen Lucia. För ingen vill vara Lucia. Ingen vill stå i centrum och låtsas vara ett kulturellt spektakel, ha ljus i håret och vara allmänt ful. Så jag fick offra mig. Jag var seriöst Lucia imorse! Med l e v a n d e ljus i en krona av lingonris och allt, helt sjukt!

Först gick vi till inspektor med fru, dom blev väldigt glada av att se oss och tyckte att det var trevligt att vi snappat upp en gammal tradition. Sedan gick vi vidare till Rundelsgränd, där nationen har lägenheter och korridorsrum, och bjöd på lussebullar.

Jag kommer någon gång i framtiden att bjuda på en bild av hela lussesällskapet men jag har ingen just nu.