Trots att jag och Hannah bott i lägenheten i nästan en vecka har vi knappt varit in i vardagsrummet. På inflyttningsdagen åt vi pizza där, men det är liksom det enda som hänt där inne. Visst, jag har genat in i i klädkammaren genom vardagsrummet eftersom mitt rum sett ut som en jävla nedslagskrater (med ett hål i mitten och mer grejer upp mot väggar och dörrar, ni fattar...). Det roliga är att varje gång man kollar in i vardagsrummet får man en konstig känsla av att "oj, vi har ju det här rummet också". Och det är liksom enormt. Huge. Kolossalt.

Jag tror att anledningen till att vi inte riktigt spenderat någon tid där inne än är för att vi inte har någon TV. Jag tänkte ta med min tjock-TV från kollektivet men den piper konstigt och jag tror att den kommer börja brinna när som helst, så jag ska köpa en ny men det rör sig om så jävla mycket pengar och det enda vi kommer göra med den är liksom att spela Wii. Kanske titta på DVD någon gång då och då. Möjligtvis dricka vin när kompisar kommer över. Spela spel. Vi kanske kommer att använda vardagsrummet rätt mycket när jag tänker efter. Men nu blir man liksom chockad varje gång man inser att det finns ett 19 kvm stort rum utöver utrymmet vi redan använder.

Det här är dom vanligast förekommande orden i dom trettio senaste inläggen på min blogg. Jag gillar Wordle. Det är en tjänst som gör bilder av orden i olika dokument, på hemsidor och sånt.

Vill du testa själv så gå in på www.wordle.net.

I torsdags tog vi vårt pick och pack och flyttade till en trea på Väktargatan. Trots att både jag och Hannah var sjuka gick det under omständigheterna väldigt bra. Joni, Marcus och Erik hjälpte till och självklart fick dom pizza som belöning.

Lägenheten är väldigt fin, med stor klädkammare och rymligt kök och så. Dock är det lite smågrejer som inte riktigt är som dom ska, till exempel att någon sparkat ett decimeterstort hål i väggen i hallen, att ringklockan är sönder och att badkaret tippar fram och tillbaka. Typiska Dombron-problem med andra ord. Men det är chill ändå.

Igår var jag och Hannah på Ikea för att hitta saker att fylla ut vår lägenhet med. Vid dagens slut hade vi handlat för över 8000SEK, så det var tur att Kid och Kajsa lånat ut sin bil till oss för det hade liksom inte varit läge att ta skiten på bussen och hemkörningen är ganska dyr. Det är rent mirakulöst att vi fick plats med allt i bilen, man fick liksom leka lite Tetris för att det skulle funka.

Men som sagt, vi trivs väldigt bra än sålänge. Fast jag kommer att sakna kollektivet jättemycket. The end of an era liksom. Det känns jättekonstigt att inte behöva sova med öronproppar. Nästan lite sorgligt. Och det är jättejobbigt att vi inte har några husdjur. Jag försöker tjata på Hannah om att vi ska skaffa en katt men det går inte så bra.

Jag kan ju berätta hur man mår när det inte behandlas på rätt sätt. Inte så jävla bra. Typ så illa att man hellre suger av ett hagelgevär än att fortsätta vara sjuk. Okej, nu kanske jag tar i lite men senaste veckan har varit ett helvete.

Antibiotikakuren fungerade alltså inte. Det leder till en fruktansvärd hosta som kroppens försök att få ur all skit man bär på i lungorna. Det absolut värsta är att det är som att gå runt och ha en konstant astmaattack för man får inte i sig tillräckligt med luft för att syresätta kroppen.

I mitt fall kunde jag ungefär ta mig till toaletten innan huvudet började bulta och det kändes som jag sprungit 45 minuter konstant.

Det hela fungerade ju inte längre så jag släpade mig iväg till min husläkare igår som lyssnade på mina lungor och tog en CRP för att få ett hum om hur illa det var. CRPn låg på 100. Normalt är tydligen 5-10, fast det förekommer att folk har uppemot 200 vid kraftiga inflammationer så jag låg inte direkt på det värsta värdet man kan ha. Å andra sidan verkade min läkare överdrivet sugen på att lägga in mig några dagar på infektionskliniken, men där sa skräddar'n nej. Jag har redan missat på tok för mycket på kursen.

Så hon skrev ut en väldigt stark antibiotikakur som jag ska ta dubbla doser av. Jag har tagit den i två dagar och jag mår redan mycket bättre, så jag känner mig optimistisk den här gången. Men efter dom här 14 dagarna av leda och värk tänker jag fan inte ropa hej än.

Tar och bjuppar på en höstbild.

Hon på sjukvårdsupplysningen lät också rätt orolig så hon bokade in ett läkarbesök. Hem till mig. Doktorn Kan Komma, liksom. Och visst gjorde han det! Efter att ha lyssnat lite på mina lungor och knackat lite konstaterade han att jag har lunginflammation.

Nu ska jag alltså gå på penicillin i tio dagar. Läkaren sa att det är ganska vanligt att man är frisk redan inom tre dagar men att man självklart ska ta hela kuren ändå.

Så nu ska jag iväg till apoteket och hämta ut medicinen. Vanligtvis brukar anitibiotika vara svindyrt så vi får se vad det landar på den här gången...

MEN HAHAHA FY FAN VAD FEL JAG HADE!!!!

På kvällen började jag känna mig febrig så jag gick och la mig. Vaknade mitt i natten och kunde inte skilja på vad som hände i huvudet och vad som hände i rummet. Hade så sjukt ont i hela kroppen att jag bara lyckades kvida lite hela tiden snarare än att skrika diverse vulgäriteter. Dom kommande dagarna lämnade jag knappt sängen överhuvudtaget om jag inte lyckats trycka i mig två treo. Jag var liksom tvungen att schemalägga mina pisstider. Illamåendet har varit ett ständigt faktum sen i onsdags. Det är inte förrän idag jag kunnat äta mat. Resterande tiden har jag varvat Fanta och vatten för att överleva.

Men det kan ju inte ta slut där. Nehehejdå. Hosta är ju nästan ett faktum när man är sjuk. Men när man hostar så mycket att man kräks gång på gång på gång har det gått lite långt. Speciellt ifall man är lite halvstolt över att ha lyckats trycka i sig tre skedar fil och inte lyckas behålla dom.

Det här med den årliga höstförkylningen finns liksom inte på min karta. Jag måste verkligen få HIV, TBC och spanska sjukan samtidigt. Jag är fortfarande inte frisk. Det bästa är att trots att jag hade tenta i tisdags så har jag tenta igen på TISDAG. Så jävla bra timing att verkligen lyckas stryka hela instuderingstiden på att ligga och flåsa och se långa människor trycka vid väggarna liksom. Lyckligtvis är det en tenta i metod & analys och jag har läst en termin metod och analys förut så det går bra. (Tentan ger dessutom 1,5hp. Vad är upp med det?)

För att ta upp något lite roligare så loggade jag in på internetbanken idag och såg att jag fått lön och CSN. Känslan av att inte ha gjort slut på förra månadens pengar och få 20 000+ insatt på kontot är ganska oslagbart. Speciellt när det händer för andra månaden i rad! DRINKS ON ME OMG OMG OMG

Så såg jag ut.

Imorse skrev jag tenta, det var inte så svårt som jag hade väntat mig. Däremot var det en hel del strul med vilka som skulle sitta var, vilken färg man skulle ha på papperet och så vidare.

Nu har jag blivit sjuk så jag ska gå och lägga mig. Hurra.

Musik i videon: Bon Iver - Lump Sum

(Fast mest för att... Rawr. Typ)

1. Open to new experiences

Hur originell eller konstnärlig en person är, koplexitet och så vidare.

2. Conscientious

Organisering, självdisciplin, "driv".

3. Extraverted

Hur pass social och utåtriktad en person är.

4. Agreeable

Hur pass bra man kommer överens i sällskap med andra.

5. Neuroticism

Hur "neurotisk" man är, det vill säga om man lätt blir stressad, nervös eller ledsen.

Det finns test baserade på OCEAN-egenskaperna.

Ju högre poäng man har inom ett visst trait, desto mer stämmer självklart ens personlighet in på just den beskrivningen.

Självklart var jag tvungen att surfa in på Google och ta ett test. Ni hittar det för övrigt här, om ni vill göra det på er själva eller någon annan.

Nu vet ju inte jag hur pass pålitligt det här testet är. Jag ser också problematiken i att utvärdera sin egen personlighet snarare än att låta någon professionell göra det.

Jag tror iallafall att testresultaten ligger ganska nära verkligheten. Rangordningen:

1. O - 80%

2. C - 30%

3. E - 70%

4. A - 35%

5. N - 60%

Idealet är tydligen att ligga ungefär i mitten av samtliga, vilket jag inte riktigt förstår mig på för människor som är jävligt "lagom" är ju så sjukt tråkiga.

Hur som helst, det enda som stör mig lite är min Agreeableness. Det kan ha varit så att jag var alldeles för snål med mig själv (då man skattar på en skala från 1-5 på till exempel ifall folk ofta tycker att jag pratar för mycket), men det kanske är så att jag inte är så agreeable? Och isåfall, är det en dålig sak? Många frågetecken. Aaahhh! Men jag tror inte, tydligen till skillnad från många andra på psykologen, att personligheten är något som sitter för det mesta i generna. Som socialpsykolog sätter jag stopp där. Jag tror på att man ändras väldigt mycket, även om gener kanske spelar lite roll.

Lite av det jag vill komma fram till: personlighetstest för mig är ett sätt att få reda på hur man själv vill vara, och vad man kan göra åt det. Lite som att singla en slant, man gör det ju inte för att låta kronan bestämma utan för att man vet exakt i ögonblicket man kastar myntet vad det är man faktiskt vill ska hända.

Så jag uppmanar alla att ta det här testet. Eller kanske läsa astrologin i tidningen imorgon. Kanske leta någon fyrklöver då och då.

Gör det bara med en gnutta humor så.

Det här med att bränna kalorier är såklart en fördel, men eftersom jag är ganska naturligt smal har det inte känts så himla viktigt att träna. För det mesta verkar folk träna för att bli smala. Eller för att det är kul. Jag tycker inte att det är så kul att träna. "Hej, här står jag på min crosstrainer och gör inget annat än att veva med händer och fötter". Jag köper det inte.

Jag känner dock att det är ett nödvändigt ont att röra lite på sig för det blir sån sjuk skillnad, både fysiskt och psykiskt.

Så igår gav jag mig ut och sprang för första gången på lite mer än ett år. Förut sprang jag ganska mycket. Oftast tre gånger i veckan. Sen slutade jag tvärt, vilket var ganska dumt egentligen.

Jag mjukstartade lite grann med att springa till Heidenstamstorg. Sen sprang jag till Väktargatan och sen hem. Till min förvåning var det inte alls lika jobbigt som jag trodde att det skulle vara. Så jag ska ut och springa imorgon igen tänkte jag, och hädanefter springa två gånger i veckan. Hålla flåset uppe. Svettas. Så kan jag unna mig att slappa resten av tiden istället. Hehe.

Jag har valt att göra en punktlista med några viktiga saker ni bör veta som hänt den senaste månaden:

Och det är väldigt roligt. Det känns ovant att inte ha ett ständigt socialkonstruktivistiskt perspektiv på saker och ting (utan snarare ett biologistiskt), men det är kul att göra något annorlunda. Studietempot är galet. Vår grundbok på 1030 sidor har jag tenta på den 27 september. Jag vill kunna allt. Jag kan nog 5%.

Och fotat mycket. Efter att ha jobbat hela sommaren kände jag att det var dags att, efter sex år, investera i ett nytt kamerahus. Så det gjorde jag. En EOS 60D fick det bli. Vill ni se fler bilder än dom som visas i inlägget kan ni gå in på www.uplandsnation.se, där ligger bilder från en festival jag plåtat samt från Kulturnatten i Uppsala.

Vilket har lett till att jag försöker vara så nyttig som möjligt ett litet tag. 'Nuff said.

Sedan början av sommaren har jag tittat på lägenheter eftersom Adde och Paulina jag bor med väntar tvillingar (och ju har ett barn sedan tidigare). Jag vet inte om mitt lägenhetssökande inspirerade dom, för dom har minsann bestämt sig för att köpa ett hus som dom kanske ska skriva kontrakt på om några dagar. Så antingen flyttar jag (antagligen) med dom till Svartbäcken ett tag eller så flyttar jag och min kompis Hannah direkt ihop i en tvåa eller trea, beroende på bostadssituationen här i Uppsala - som suger hårt i början av terminerna.

Det var nog det viktigaste. Dumpar några bilder från den senaste tiden också. Enjoy!

Förfest hos Ellens nya grannar. Så jävla sköna peeps!

Nollningscrazyness i Flogsta.

Kräftskiva hos Ellen, Emma och Tony. Jag bor i princip där numera, haha.

Emma - bäst på fest (så jävla lame uttryck, men det är sanning).

Ett nytt favvohäng - Hodja på Sysslomansgatan.

Stora Torget på Kulturnatten.

Kulturnattsfika på Uplands Nation.

Jag, Magnus och Emma med två nyfunna vänner.

Uplands nation på festivalen.

Crazy bra dansmusik!

Ph1: i lördags tog min arbetsperiod på fotokompaniet slut så mamma och Christofer kom hit och hälsade på. Traskade runt på stan och matade fiskarna i Fyrisån.

Jag har fått några extrapass så jag kommer jobba på lördag och sex dagar nästa vecka.

Ph2: välkomstbrev från institutionen för psykologi på UU. Ska läsa psykologi med inriktning på arbetsliv den här terminen. Det är lite spännande eftersom jag enbart läst på Engelska Parken förut men nu bär det av till Blåsenhus.

Ph3: en bild från när jag och mamma åkte till Åland.

Livet alltså

Sommaren är snart över. På lördag slutar jag jobba, terminen börjar snart. Jag vill att Ellen och Emma ska komma hem. Nu nu nu.

Jag söker för övrigt boende till hösten. Låg som tvåa i kö på ett rum på kantorn, fick det inte. Fuck.

Ph1: midsommar i Stora Essingen

Ph2: parkhäng med Östersundare i Uppsala

Ph3: Malin på Marcus Price & Carli @ V-dala

Ph4: jag och Nilo 09.30 på morgonen

Jag skulle vilja att det hänt något överspännande på jobbet men det har det inte. En av mina kollegor tappade en kniv på foten så hon fick operera sig. Men det är typ det enda. En kund råkade säga att hennes kompis måste skaffa fläsklägg när hon skulle säga gästleg, det var roligt.

Hur som helst, i lördags var jag och Malin ute en sväng. Träffade en kille som hette Christoffer i bankomatkön som vi drog med till Uplands. Han var trevlig men jag tror inte att han tyckte att det var ömsesidigt för såfort vi kom in på V-dala för att se Marcus Price & Carli sprang han ifrån oss när vi var på toa.

Jag fattade inte förrän idag vem Marcus Price är. Det är ju lite roligt. Tydligen var det stort för Malin att få se honom iallafall.

Eftersom ekonomin inte är den bästa på sommaren var jag inte bakfull dagen efter, men jag var sugen på fet mat så Adde och Paulina bjöd mig på kinamat. Det var awesome.

Okej, nu inser jag hur ointressant mitt liv är för tillfället. Hejdå.